Bestival?

Sommaren närmar sig, nu även IRL. Därmed också festival-sommaren. Tittar man lite nyktert på laguppställningen så ser ju faktiskt Hultsfred ut som Real Madrid med artister som Gorillaz, Kasabian, Marina & the Diamonds, Bombay Bicycle Club, Spector, The Vaccines, Frank Turner, Noah & The Whale och Noel Gallagher & The Highflying Birds.
Roskilde imponerar också med artister som Spector, Django Django, Santigold, Friendly Fires, The Vaccines och Jack White.
Way Out West som tidigare haft näsa för det hippa, up-and-coming, flaggar i år för Frank Ocean, Bon Iver (igen), St Vincent, Django Django och Factory Floor. 
Sen avgörs ju alltid matchen ute på plan, och då kan även lag som Real åka ut i semifinal. Way Out West har ju den trevliga egenskapen att det är ett stenkast från stan och inte på en åker eller i en skog full med mygg. Fast jag måste säga att Hultsfreds startfält är imponerande. Och då har jag inte ens nämnt Stone Roses...

Potify playlist (visst blev det oavsiktligt roligt)

Det har efterfrågats en Klondike playlist på Spotify. Härmed hörsammas detta:
Klondike.

Fashion Crisis Hits London

Ibland gör Klondike små exkursioner i närliggande fenomen, såsom kläder. Amerikanska klädjätten Abercrombie & Fitch tänker finkänsligt nog lägga en barnklädesaffär på Savile Row i London. Jamen, ni hör ju själva. Vi kan riktigt se det framför oss: en klädsamt solbränd amerikan med Stomatol-leende som missuppfattat Obamas slogan Yes We Can.

Nåväl, britter är ju britter, så protesterna har ju varit klyftiga och stiliga. Bara slagordet här ovan är ett exempel. Vad vore band och artister som Bryan Ferry, Madness, Hurts, Spector, Beatles, ja t o m Pete Doherty utan sina kostymer?

vältrimmade muschar!

animerad rock

I världens mest framgångsrika tecknade tv-serie, The Simpsons, dyker med ojämna mellanrum rockband upp som sig själva. NME har en guide till de bästa. kolla här. Några av de är rätt halvljumma, men andra är inspirerade. Som hela serien i stort alltså.

Jag fattar ingenting

Vampire Weekend som är hur bra som helst,med båda fötterna i Paul Simons Graceland-era. Nu går Chris Baio från nämnda grupp och gör en EP under sitt DJ-alias, fantasifullt kallat Baio. Jag fattar ingenting. När då gitarr-tjejen i Ash går vidare på ett intressant sätt, så dekar den här grabben ner sig i någon slags DJ-nörderi. Greco-Roman. Shadd App. Men, men, kanske hör ni något jag inte hör. Jag har en hörselnedsättning, vet ni...

Look back in Awe

Popmusik är en drink där det gäller att balansera delarna blicka bakåt och blicka framåt. Pump Up The Volume kommer alla ihåg som en banbrytande låt, en av de första där sampling (i större skala) förekom i radiomusik. Bandet som "spelade" eller ska man kalla det skapade låten kallade sig M/A/R/R/S, och de flesta har inte skänkt en tanke åt vilka tjommar det där var. Nåväl: Från kultförklarade bolaget 4AD (hem till bl a Pixies, Dead Can Dance, Cocteau Twins, Red House Painters, ja listan kan göras hur lång som helst), härifrån kom grupperna Colourbox och A R Kane och tillsammans gjorde de denna superhit. Var och en för sig gjorde de inget större väsen av sig, A R Kane hade ett par suggestiva, feedbackdränkta låtar, leta reda på What's All This Then? till exempel. Bry er inte om att leta på Youtube eller Soundcloud, de A R Kane-låtar du finner där är lösa skott och själlösa remixar. man kan maila hit och få ett smakprov istället.
Class dismissed.

Reincarnation flower

Ni som är gamla nog att få orange kuvert i brevlådan kommer nog ihåg Ash som hade en tre-fyra singlar i nättaket för länge sedan. Ni som inte får orange kuvert kan catch up här, här och här.
Nåväl, gitarristen i det bandet( Charlotte Hatherley, hon var grym) har uppfunnit sig själv på nytt och återfinns nu i det David Sylvian-inspirerade projektet Sylver tongue.Här ser ni debuten Hook You Up:

Electro für alle

Little Boots, som för några år sedan hade en mycket bra synth-singel i Stuck On Repeat, har lite svårt att bestämma sig för om hon ska vara Popstjärna eller Electrostjärna. Nya plattan pekar mer åt det senare. Vilket hon än väljer - wise choice.

Danskar röker Prince

Somliga var lyckliga och såg Prince på Way Out West förra sommaren. Andra var inte det, och så kan det vara. Han börjar väl bli lite till åren, to say the least. Så här kommer Jai Paul och groovar till det helt enligt Prince formel. Prince Light, anyone?

Nya idéer

Vad gör man om man ledsnar på att harva runt som indie-gitarrband och det lossnar liksom aldrig? Det är samma sunkiga hak överallt och ingen hit-sång i sikte någonstans. Jo man kan göra som ett gäng från Sunderland, The Futureheads, som verkar ha haft ett möte och inventerat strengths and assets, och kommit fram till att de är rätt hyfsade sångare allihop. Voilá - ett nytt Grizzly Bear är fött!
Först lät de så här. Här nedan samma sång efter mötet.



De gjorde sig kända genom att göra en cover på Kate Bush Hounds Of Love. Det är inte precis att göra det lätt för sig. ganska tilltalande.

Citizens!

Somliga har gått i Friendly Fires dansskola. T ex Citizens! som har ett ganska eget sound, det svänger och är bra, lite avigt (ja jag sade ju bra). Kolla in reptile här.

Hornbågade brillor på!

Fram med Woody Allen, Thomas Pynchon och annat svårt intellektuellt amerikanskt. Här kommer Jherek Bischoff (låter inte det som en medeltida furste i centraleuropa?). Han kommer med blås och stråkar och en hög aspartam. Jamen, det funkar. Här i ett samarbete med franska Soko och Zac Pennington från Parenthical Girls. Visst ångrar du ibland att du inte läste teoretisk filosofi? Eller inte...