Weezer-skolan

I denna era av friskolor till höger och till, öh, höger, så kommer här lite alumni från Weezerskolan i Llareggub: Surfer Blood. De sågs på Way Out West 2010. Tre år senare så släpper de det här som man gillar om man gillar Weezer-pop. Liksom.

Virginia Tobak

Man kan diskutera ihjäl sig om huruvida en låts förträfflighet mest beror på produktionen eller om den lyser av egen kraft. Det finns hur många exempel som helst på båda teorierna. För anhängare av feta produktioner, påfallande ofta soul- och r'n'b-diggare, kommer här en ny förmåga att hålla ögonen på: Matthew E White.
Han sitter i Richmond, Virginia, och omger sig med musiker av yppersta kaliber, eget skivbolag och det hele. Nu släpper han eget album och gillar man det så gillar man det.

Dansk cigg

Prince, som själv är uttalad Youtube-motståndare, släpper nytt material, med nya kompgruppen 3rdEyeGirl (tror vi, allt med den mannen måste följas av frågetecken). Men han har som sagt själv kontroll på grejerna, så ni får kika på hemsidan. Som heter 20pr1nc3, vad annars? Klicka på länken till vänster.

Påminnelse

Vi påminner igen om att de flesta grupper som presenteras här på Klondike återfinns på Klondikes Spotify-lista.
Som ni med fördel kan prenumrera på.

Aussie Jaguarer

Vi har nämnt dem förr. Ett australiensiskt band med coolt namn och ganska udda sound. Jagwar Ma. Innan så stannade beskrivningen där. Nu kan vi med glädje ändra det sista till : ...och kraftigt beroendeframkallande melodier. De är polare med Foals. Det ryker från högtalaren. e har fortfarande bland de coolare namnen i rock just nu.  Lyssna på detta.

while we're at it

Ja, medan vi ändå är inne på retro, så kan ni ju lyssna lite på Wide Eyed med engelska gitarrer. De lägger ner stor möda på att få oss att tro att det är 1982 och Robert Smith ännu inte blivit fet. 

Inte lika uppskrivna som Haim, Peace och de andra, men man kan gott hålla ett öra åt deras håll för att se vartåt det barkar...

Skit i Bowies nya - lyssna här!

Man kan ju ignorera hr Bowies senaste utsläpp. Nej, lyssna hellre på Night Engine som definitivt lyssnat en hel del både på Bowie och Talking Heads. Det är energiskt och svettigt och förvånansvärt vitalt. Att de sedan har spelat med ett band döpt efter en svensk grabb är ju lite kul. Om man är svensk. Fniss.

Eight Miles High

Alla som saknar Byrds, Beatles Magical Mystery Tour-era och Boo Radleys: här kommer en liknande retro-tripp. Temples gör ett bing bångandes  serve-ess. Det är reverb, körsång, harpor och hela köret. Lyssna i bilen och låtsas att du kör runt i varmare länder.

Och vad kan vi förvänta oss av 2013?

Jo, för det första gör en hel rad band nya album, bl a Arcade Fire som spelar in tillsammans med LCD Soundsystems James Murphy. Det luktar ju rätt intressant...
Daft Punk kommer också med nytt under året. Likaså Vampire Weekend, som vi nog tycker inte riktigt motsvarat förväntningarna man skapade med en räcka fenomenala poplåtar som Oxford Comma, Cape Cod Kwassa Kwassa och A-punk.
MGMT är också välkomna tillbaka in i matchen. Man kan fortfarande stöta på deras Kids på radion, i affären eller i tv-serier. de spelar in med Dave Fridmann, som senast jobbat med Tame Impala, men tidigare varit hustomte hos Mercury Rev och Flaming Lips. Schysst CV.

Det ska bli spännande att se hur det går för band som vi pushat för: Peace, Swiss Lips, Seasfire, Chvrches, Swim,ja, listan kan göras lång.
Vi tänker också hålla öronen öppna för irländska Kodaline. Lite tidiga Coldplay-vibbar. Här med All I want.

Shields gjorde en EP, men mest snackades det om den gulliga videon. Den är ganska charmig. Och låten också.



Glöm inte Swim Deep från Birmingham som vi skrev om i oktober. En trio singlar från Swim Deep kommer här, och de lovar gott.

Skotska kaniner

Vi vill gärna slå (ännu ett) slag för Frightened Rabbit. Vi får inte se mycket av dem här på denna sida Atlanten, de harvar omkring på ändlösa turnéer i Amerikat. Deras bästa på länge, State Hospital, har en riktigt deprimerande video trots att sången är en hoppfull, ljus sak. Så skit i Youtube och lyssna på låten via Soundcloud.

Julgodis

Varje jul släpps ett antal nya jullåtar att komplettera Bing Crosby, Dean Martin, Sissel Kyrkjebö och alla andra som gjort jul-evergreens. Det är lite svårt att slå sig in och ännu svårare att stanna kvar jul efter jul. Och i sanningens namn måste man säga att inte riktigt alla håller Slade-klass.
Fast för ett par år sedan gjorde Hurts en jullåt som spelades rätt mycket det året, för att sedan falla i glömska. Den förtjänar faktiskt ett längre liv än granen.

Årets godis på Spotify

Här samlade vi årets favvisar på Spotify. Notera att det saknas gäng som gjort bra saker men som inte sugits upp av Spotify-dammsugaren. Än.

Julsången för rockers fyller 25 år

Nu har ni gått i köpcentrum och i mataffärer och i city(!) och blivit tvångsmatade både där och i radio med julsånger med Christer Sjögren, Carola, Band Aid, Frank Sinatra och ja, ni vet. Till slut stänger man in sig i bilen och skruvar upp volymen på Manic Street Preachers. Men i år är det tjugofem år sedan Elvis Costello slog vad med Pogues och resultatet blev Fairytale of New York.
Ingen av oss kunde väl tro att Shane McGowan skulle leva längre än Kirsty McColl. Men ibland tar historien oväntade vändningar.
NME uppmärksammar händelsen här. The Guardian också, men här.

Absolute 2012 del två

Här är alltså resten av topp tio detta nådens år 2012.
Vi har några damer och herrar från den synthetiska domänen i musikvärlden som har gjort bra grejer detta år. Först har vi amerikanska duon Chairlift som spelats flitigt i bilen i flera månader. Låten måste vara en kusin på mödernet till The Cure's Just like Heaven. Den handlar om att bli förälskad och den heter I belong in your arms.






Sen har vi en annan duo, Beach House som också gjorde en låt som spelats flitigt i min bil. Även här anar man släktskap med The Cu, framför allt i gitarrsolot på slutet som inte hade låtit så här utan att gitarristreen ifråga fick lyssna på Disintegration med modersmjölken.






I gränslandet mellan New Wave och synth (hallå åttiotal) huserar två grupper som kläckt bra produkter under året. Först Spector, vars video regisserades av en svensk, Mattias Erik Johansson (videos med Johnossi, Familjen, Vapnet m m). Bäst på albumet var Grey Shirt & Tie.





I samma klass finner vi Citizens! som fick producent-hjälp från Franz Ferdinand för att få låtarna att låta lite råa och få en att ana live-känslan. Tre-fyra låtar från plattan är riktigt, riktigt bra. Bäst är Reptile.






Sist men inte minst har Spiders. Var det inte Wonderstuff som kallade sig The Eight-legged Groove machine? Här är alltså en åttafotad groovemaskin igen. Javisst, det ekar fortfarande Smiths, men ekar det så här bra så gör det ingenting. Subtle Differences.

Absolute 2012

Så här på decembers första dag,bland snöglopp och svärande män med fälgkors, summerar vi året som snart är till ända. Klondike har funnits till er tjänst i ett år nu, förra december startade vi med en summering av 2011, är du nyfiken eller har dåligt minne klicka här , och ett addendum här.

Men i år har vi fastnat för tio låtar. Vi presenterar fem idag och fem imorgon. Det finns ingen lista 1 2 3, eller nåt sånt. Det är de tio bästa rätt och slätt.

Santigold slog till igen, med en käftsmäll till låt. Den feta basen går lika bra på en sommarstrand som i en bil genom höstregn. Disparate Youth ligger i Elitserien.