Inga moln i Australien

Ännu ett gäng från Australien, Cloud Control. De rönte stor uppmärksamhet på andra sidan jordklotet med sin debut för två år sedan. Sedan flyttade de till England och har agerat förband åt Vampire Weekend och Arcade Fire. Nu har de totat ihop en uppföljare och här är en singel från den:

Nu är han i farten igen, butlern!

Japp. Så är det. Bernard Butler spelar (kan man säga) i ett band igen. Trans heter de, och något större genombrott spås de aldrig få, men det skiter de i, en rätt behaglig inställning.Andra bandmedlemmar är Jackie McKeown,en grabb från Glasgow och en rytmsektion.
Butler spelar sin gitarr och McKeown spelar sin. Svårare än  så är det inte. Inte om man är übermusikalisk.
Ingen marknadsföring, ingen turné (Butler vägrar missa Arsenals hemmamatcher). Bara musik. Men vilken musik.

Var läste ni det först III?

Roxy-fanatikerna Telegram väcker uppseende på andra håll, se här och här. Det är väl i runda slängar fyra månader ni kunde läsa det här. Just nu är de förband åt Temples - snacka om dagens dubbel! Två psych-pop-gäng på en och samma kväll kan vara starkt beroendeframkallande.
Här är Telegram med baksidan på Follow-singeln, Under The Night Time

George under tårpilarna

Boy George gjorde en resa i samhällets nedre regioner, med fängelsevistelse och allt möjligt. Nu är han tillbaka med det han kan bäst, och albumet heter också This Is What I Do. Här kommer en första singel, King Of Everything. Och är det inte så här Weeping Willows vill låta 2013?

Glaswegian wood

First Aid Kit kommer från Sverige och låter följdaktligen ganska lama och ofarliga. Jämför med Honeyblood (börja med att jämföra bandnamnen) från ruffiga Glasgow. Här är det bara skenbart skirt och lugnt. Jesus And Mary Chain kallade det Barbed Wire Kisses. Honeyblood kallar det Bud.

Templen börjar förfalla

De kom ju nyss, Temples från Kettering, och det började så bra med två ruggigt bra låtar. Nu sitter de och totar ihop ett album. En ny singel kommer här, och nu blev det mest pannkaka av alltihop.

Graceland

De som gillar att flanera i Paul Simon's Graceland och Vampire Weekends första kommer att gilla New Navy från Australien. Här deras Regular Town.
För övrigt spelar Vampire Weekend i Köpenhamn 10 november.

tennis för de lite tuffare

Parquet Courts släpper ny EP 14 oktober. Kan avlyssnas på Soundcloud. Det här är väl så nära bob hund ett utländskt band kan komma? Men ändå så långt borta, bob hund hade fler bottnar, mer visdom, mer glimten i ögat.
Här är i a f Parquet Courts nya:

Cults

Somliga ska vara lite extra märkvärdiga och göra musikvideor som skulle platsa på Louisiana i Humlebaek. Cults nya heter High Road och är perfekt bilmusik: suggestiv och monoton men ändå spännande. Videon platsar helt klart på vilket galleri som helst. Titta i fetformat här.

Mjukiskläder

Tennis är en rätt menlös sysselsättning. Följdaktligen är kläderna därefter: tenniströja (!), Nike Wimbledon etc. Och hur spännande är en tennis-match?
Så en grupp som kallar sig Tennis kan ju vara rätt beige. Men de lyckas vara beige in a good way.

Art Wars!

På Saatchi Gallery i London (King's road) visas i början av oktober hur det kunde sett ut om George Lucas hade haft vett att låta några coola människor designa stormptroopers hjälmar.
Kolla här.

Apacher under tårpilarna ånyo

Smäktande ballader började de med, och dit ska de tillbaks igen. Weeping Willows jobbar just med nytt material under ledning av Goran Kajfes och Johan Bertling. Det var sju år sen sist.

being an artist

Den publicerades för en månad sen, men det går bra att se den i slutet av september, i början av oktober också. Andrew Weatherall, skäggo, dj, trollkarl har gjort ett "självporträtt", jag är osäker på hur pass mycket "själv" det är. Men det är sevärt, han får prata till punkt och bre ut sig och allt. Cheers.

What Am I Doing Here?

Det var Bruce Chatwin som kallade en av sina böcker detta: What Am I Doing Here? Och så måste ju Jake Bugg ha känt. Efter att som 18-åring ha toppat Englandslistan med sitt album, efter att ha turnerat med Noel Gallagher, efter att ha blivit så gott som sönderkramad av pop- och rockeliten, vad gör man då? Man tar ett steg till och börjar rocka, med god hjälp av monsterproducenten Rick Rubin.
Första smakprovet från nya plattan:

Spliffin' in the wind

Från Holland har vi på coffee shops snokat upp Jacco Gardner, som gör musik som skulle kunna platsa på vilken Temples-platta som helst. Av bildmaterialet att döma har klockan stannat på 1968. Which is fine by me. Ljudbilden stämmer rätt väl överens med det.